I jakten på nya reportage visade det sig att nästa inspirerande person fanns i min omedelbara närhet. När januarikylan ligger som frost över vår kreativa förmåga har Patrik valt att göra något annat. Istället för att stanna inne och vänta på sommaren väljer han att söka sig ut på våra vägar. Patrik har nämligen valt att springa för livet.
Patrik fyller snart 28, arbetar som arbetsledare i Kungsbacka och är en av dem som valt att ta eget initiativ. Med utgångspunkt i intresset för löpning har Patrik organiserat en insamling till förmån för med-människorna som svälter runt om i världen.
Patrik berättar att han än så länge har planerat in mellan åtta och nio olika evenemang under året. Tanken är att väcka ett intresse och framförallt ett engagemang. Visar det sig att upptåget är en hit funderar han på att söka sig vidare ut i Sverige och delta i större, mer nationella evenemang, såsom Vättern- och Värnen runt. Det är alltså inte bara löpning som är i ropet utan även cykling och om allt går som det ska – simning.
Låt oss backa klockan lite. Det är nämligen så att Patrik har tänkt krydda sin insats ytterligare. För hur ska du känna igen Patrik när han springer eller cyklar om du inte redan känner honom?
Allting börjar för några år sedan när Patrik tillsammans med sin vän Robin tänkte paddla Kungsbacka River. Det är ett årligt lopp som sträcker sig genom kommunens vattendrag och anmälan är fri – vem som helst får alltså delta.
Under förberedelserna insåg de att dem kunde göra någonting roligt av det också. Efter att olika förslag presenterats var det bestämt. Kanoten målades svart och en Batman-logotyp skulle pryda dess sida.
Sedan kom det sig att Patriks bror valt att gifta sig samma dag som evenemanget ägde rum så de var tvungna att ställa in. Tanken om att klä ut sig till Batman levde dock kvar och i år blir den verklighet. Kungsbacka River är åter bokad och Batman får sin Robin. Det betyder dock inte att kostymen får ligga på hyllan.
Patrik kommer alltså under året klä ut sig till Batman under sin insamling. Syftet är givetvis att dra till sig uppmärksamhet och väcka intresset för den goda gärningen. Skulle engagemanget från andra människor visa sig vara stort är målet att slutligen ge sig ut på en svensk klassiker.
”Det finns inget önskebelopp för insamlingen”, berättar Patrik när jag frågar om målet för insatsen. Han berättar om att risken med att sätta ett mål för hur mycket pengar insamlingen ska generera istället kan övergå i besvikelse.
“Insamlingen är uppe på 600 kronor idag och det viktigaste är ju att göra någonting. När jag är färdig med årets evenemang kommer insamlingen fortfarande ligga kvar så att jag kan starta den igen nästa år.”
På UNICEF’s hemsida har Patrik sitt eget krypin där man kan följa hur det går med insamlingen. Jag skriver inte detta enbart i ett inspiratoriskt syfte utan också för att uppmana Er att bidra. 50 kronor är ingenting för gemene man men på andra sidan världen kan det betyda allt. Nästan 1000 barn dör i svält varje timma vilket betyder att om du tagit fem minuter på dig att läsa inlägget har redan ungefär 83 barn mist livet.
Med dem orden tackar jag för mig och önskar Patrik lycka till.
Om reportaget inte övertygar rekommenderar jag dig att vända dig till Patrik själv genom att följa länken.
Lite utanför centrum ligger en av stadens kanske finaste kyrkogårdar. Jag ska erkänna att det är i allén bilden ovan är tagen. Bland påkostade gravstenar och krattade grusgångar kan man promenera genom generationer av halmstadbor.
